… och det har väl inte hänt alltför mycket – därav den fortsatta bloggtorkan *S*.
Men jag har iaf varit till CSK i Karlstad x antal gånger under de här månaderna. Allra mest till Smärtcentrum. Mediciner har provats hit och dit, vissa funkar inte alls och andra har gett förskräckliga biverkningar. TENS har provats men det funkade inte heller. Detta provande + mina otroligt besvärliga smärtor har gjort att jag är 100% sjukskriven sedan en tid tillbaka och lär fortsätta vara ett tag till.
Det senaste som hänt är iaf följande:
Jag var förra veckan på återbesök till Endomott. och det såg lika illa ut ”som vanligt” i buken. Det blev nu en remiss till Uppsala för att ev. se om de kan vilja operera mig på ett sätt som de bara gör där. Om de inte vill det – ja då får jag och specialistläkaren här hemma slå våra kloka ihop och ta en allvarlig diskussion om hur/vad vi ska göra. Det är liksom inte ”bara” att göra en till vanlig operation…- Jag var samma dag också till Öron-Näsa-Hals på den första årliga kollen av min knölstruma och det såg inte helt bra ut där heller. Knölen har blivit mycket större på vä sida och trycker iväg luftstrupen… Överläkaren gjorde en operationsanmälan direkt och igår kom papperen. 14 januari ska jag på ”inskrivning” med träff av sköterska, narkosläkare och provtagning. Måndag 25 januari blir det operation.
- Jag har börjat med en medicin (Catapresan) som förhoppningsvis ska minska mina buksmärtor. Det är en medicin som ”inte finns” längre men den går att få på särskild licens OM den fungerar. Den ska trappas upp sakta så det tar väl en stund innan effekt kommer. Den började jag med i måndags.
Sedan är ju december en helvetesmånad i sig sedan 3 år tillbaka. Just idag är det exakt 3 år sedan världen rämnade… 3 år sedan vi var på RUL och fick veta att något var fel med hjärnan på vårt så efterlängtade barn.
3 år är både lång tid och kort tid – mycket har hänt sedan dess, men sorgen kommer alltid att bestå. Den kanske lindras med tiden, men det gör fortfarande OTROLIGT ont…
