Vårt änglabarn – John ♥

Här är berättelsen om vår första och mycket efterlängtade graviditet, som tyvärr fick avbrytas i vecka 20+6 och som slutade med att vi nu är änglaföräldrar…

♥ John, f/d 30/12-12 ♥
F
ör evigt älskad och saknad

Vår resa för att få ett barn har varit lång och kurvig, och aldrig kunde vi väl tro att det skulle sluta så här efter allt vi gått igenom. Det här är vår berättelse…

December 2009 – Roger och jag träffades via internet första gången
Juni 2010 – flyttade vi ihop på hans gård här i Värmland

Redan under hösten/vintern 2010/2011 var vi på det klara med att vi ville bli föräldrar och vi försökte på naturlig väg. Men när vi hösten 2011 ännu inte lyckats och då jag var i kontakt med en läkare av annat skäl vid den tiden och detta kom upp så blev jag remitterad till gyn för kontroll. Den vanliga läkaren tyckte ju att det var lite bråttom då jag skulle till att fylla 40 under 2012 och då jag aldrig blivit gravid någonsin under hela mitt liv trots aktiva försök i tidigare förhållanden.

Oktober 2011 – var till gyn på lokala sjukhuset i Torsby och tog en massa prover och undersöktes. Konstaterades att jag har ägglossning som jag ska men att det syntes något som kunde vara cystor på äggstockarna och läkaren remitterade mig vidare till Fertilitetsmottagningen i Karlstad för utredning och behandling.

November 2011 – Första besöket gjordes på Fertilitetsmottagningen där prover togs på både mig och Roger. Där fick jag också remiss vidare till Kvinnokliniken för koll/åtgärd av mina cystor då doktor Eliasson såg flera cystor på äggstockarna. Troligen endometrioscystor sade han.

29 dec 2011 – opererades jag bort alla mina cystor via en stor bukoperation och fick då veta att jag har endometrios vilket även resulterat i sammanväxningar av livmoder, äggstockar, urinblåsa, tarm och så småningom även bukvägg. Fick då bekräftat att enda sättet att överhuvudtaget bli gravid är via IVF.

Februari 2012 – äntligen hade buksnittet läkt ihop och vi fick en ny tid på Fert.mott. Alla tidigare tagna prover såg bra ut för oss båda och vi bestämde oss för att göra kommande äggplock (ÄP) och återinsättning (ET) i Falun.

Mars 2012 – Vårt första IVF-försök påbörjades med långa metoden som innebar sprayning (Synarela) i drygt två veckor och sedan sprutor (Menopur) i 11 dagar. Vår chans att bli gravida med IVF är ca 25% enligt uträkningarna doktorn gjort.

April 2012 – ÄP i Falun, och vi får ut 7 ägg varav 3 befruktas. Ett av dessa sätts tillbaka i mig och resterande två långtidsodlas, men tar sig inte tillräckligt bra för att frysas. Får lite småblödningar/bruna flytningar ett par dagar före testdag (TD) och på TD den 28/4 testar jag minus.

Augusti 2012 – Andra IVF-försöket påbörjas. Långa metoden även denna gång och samma medicinering men med lite lägre styrka på Menopuren då jag låg skyhögt i värdena på blodproven som togs under sprutomgången. Får ut 5 st ägg denna gång och alla befruktas! Får två ägg insatta denna gång och resterande tre odlades vidare och ett av dessa var bra nog att lägga i frysen!

September 2012 – Testdag den 7 september och vi får ett stort fint plus!!! Trodde nästan inte det var sant, och tog även ett digitalt – och det visade klart och tydligt GRAVID! Omtumlande och otroligt, och vi blev såååå otroligt glada! Dock så vet vi ju ännu inte om det är en eller två därinne…
Var på hälsosamtal hos MVC och fick också göra första ett första VUL på Fert.mott den 25 september. Vi fick se en 10,4 mm lång ”böna” med ett kraftigt pickande hjärta! Så lyckliga!

Oktober – november 2012 – Inskrivning på MVC gjordes, och diverse prover togs. Påvisade GBS i urinvägarna och fick äta antibiotika två omgångar för det. Även remiss till Spec.MVC för att kolla proppbenägenhet och annat sånt i samband med kommande RUL.
Fick i slutet av oktober en REJÄL blödning som dock stillade fort. Fortsatte dock småblöda så fort jag var uppe o gick eller gjorde något och blev efter det sjukskriven i ligg-/viloläge fram till planerat RUL i dec. Gjorde även KUB-test och det visade på en låg risk för Downs vilket var skönt att höra då man är så gammal som man är.

17 december 2012 – Rutinultraljud och den dagen då vår värld började rämna… Ultraljudsbarnmorskan upptäcker att bebis har ett stort vätskefyllt utrymme i bakhuvudet och ett aningen för stort huvudmått vilket indikerar något slags hjärnskada. Efter ett besök på Spec.MVC så remitteras vi direkt vidare till Fosterdiagnostiska mottagningen på Akademiska i Uppsala.

18 december 2012 – Tillbringar en hel dag på Akademiska i Uppsala med ett 1½ timmes ultraljud hos en specialist, fostervattensprov och en dryg timmas MR-undersökning. Prognosen är allt annat än god, och specialistläkaren säger att det ser mycket allvarligt ut. Vi får dock vänta på provsvaren ett par dagar så vi får åka de 40 milen hem igen med våra tankar och funderingar och en livligt fladdrande bebis i magen.

20 december 2012 – Läkaren från Uppsala ringer på em och meddelar det vi innerst inne redan visste… Hjärnskadan är av den varianten att det inte finns något hopp om att bebis ska klara livet utanför livmodern. Hjärnskadan som konstaterats är Dandy-Walker anomali och corpus callosum agenesis. Nu rämnade världen totalt för oss!

21 december 2012 – Besök igen på Spec.MVC i Karlstad för att träffa en specialistläkare och en barnspecialist som ska förklara lite mer om hjärnskadan. Finns dock inget annat att göra än att avbryta graviditeten =/.
Vi får också träffa kuratorn som ska ta hand om oss och hjälpa oss att ansöka om avbrytande då vi är så långt gångna att Socialstyrelsen måste ge oss tillstånd för detta.

28 december 2012 – Socialstyrelsen har gett sitt tillstånd och vi åker in till kliniken i Karlstad för att påbörja avbrytandet. Den där enda lilla tabletten jag svalde då kändes som den var stor som en fotboll…

30 december 2012 – Läggs kl 09:00 in på avdelningen där den avbrutna graviditeten ska fullbordas i vecka 20+6. Ca kl 15:30 föds så en 28 cm lång änglapôjk som vi ger namnet John.

Vi har blivit änglaföräldrar.

8 kommentarer till Vårt änglabarn – John ♥

  1. Sussi skriver:

    Började gråta hejdlöst när jag läste din historia… Jag önskar er all lycka och att ni en dag får er lilla ängel som stannar kvar hos er på jorden <3 Kramar.

  2. Pingback: Det gör ont… | "Frun" i Metbäcken

  3. Synne skriver:

    Åh vad jobbigt för er! Ska aldrig ta mina älskade barn för givna mer även om det är lätt hänt! Hoppas verkligen att ni kan och orkar försöka igen – kram!!!

  4. Yvonne Ohlsson skriver:

    Åh vad jag lider med er. Kan inte ens tänka mig hur jäkligt det måste kännas. Men hoppas att ni vågar fler gånger och att det går hela vägen nästa gång. Många kramar

  5. Ann-Louise Hammarstedt skriver:

    Som ni har kämpat och kommer att kämpa. Massor med kramar till dej

  6. Malin skriver:

    Nu har jag hittat in på din blogg! Vet inte varför jag inte såg din bloggadress i dina inlägg på bloggen förut! Men nu såg jag dem, bättre sent än aldrig!!

    Vilken resa!! ♥ ♥ ♥ Vad ni kämpar!!

    Håller verkligen tummarna för er att Fina John ska få ett syskon!!

    Kram från Malin en annan änglamamma!!!

  7. PiOmiO skriver:

    Rysningar över hela kroppen. kunde inte hejda mina tårar när jag läste din text.. =/

  8. Cecilia skriver:

    Hej 😉

    Äntligen har jag pallrat mig in här och hälsar på!

    Oj, vilken liknande historia vi har, både kämpandet att få barn, endometriosen och änglabarnet.

    Tack för att du stöttat mig hela vägen!

    Kramar <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *