Å så vare detta med sten också…

HjärtanDet tar aldrig slut detta med alla val som ska göras. Nu är det dags för gravstensvalet och jag har kontakt med ett stenhuggeri söderöver som gör fina liggande hjärtestenar till ett mycket bra pris för oss som har förlorat barn. De som jobbar där är väldigt trevliga och goa att ha att göra med så jag är jätteglad att jag blev tipsad om dem av en annan änglamamma.

Skickade ner vad jag ville att det ska stå och bad dem rita upp förslag och i morse låg de i min mailkorg… Det gör ont att se dem, men det är bara att bita ihop och fundera. Om de inte passar så var det bara att vi säger till så ritar de nya förslag tills vi är nöjda.

För ett år sedan existerade absolut inte tanken på att man nu, ett år senare, skulle sitta och välja text på sitt barns gravsten… Då var det bara ren och skär gravidlycka och vi hade två dagar tidigare varit på det allra första ultraljudet på fertilitetskliniken i Karlstad och fått se vår lilla ”böna” med ett starkt och pickande hjärta… .

Varför skulle vi råka ut för detta? Räckte det liksom inte med att jag till 99,5% inte kan bli gravid på ”vanligt vis? *hötter med näven åt han däroppe i det blå*
Ja, även jag kan bli bitter ibland – jävligt bitter… och less… och arg… och besviken… och helt tömd på ork och vilja till att göra nånting alls… =/

Bläääh!

Det här inlägget postades i Dagligt klotter, Sorg. Bokmärk permalänken.

1 svar på Å så vare detta med sten också…

Kommentarer inaktiverade.