Frikortet glöder

Som jag skrev i mitt förra inlägg så blir det många sjukhusbesök i det närmaste. Så här ser planeringen ut:

  • Onsdag 24/1 kl. 09:00 – Arbetsterapimottagningen, Torsby – Koll av mina dåliga händer/tummar för att se om det kan vara artros eller karpaltunneln som krånglar. Ev. utprovning av nya ortoser
  • Onsdag 24/1 kl. 14:00 – Öron-, Näs- & Halsmottagningen, CSK Karlstad – Inskrivning inför kommande operation av matstrupen. Ska träffa min läkare och narkosläkaren.
  • Torsdag 1/2 kl. 09:00 – Röntgenmottagningen, Torsby – Dags för ny röntgen av båda mina händer/tummar.
  • Fredag 2/2 kl. 09:00 – Smärtcentrum CSK Karlstad – Besök hos psykologen
  • Måndag 5/2 – Operationscentrum CSK Karlstad – Operation (ballongvidgning) av matstrupen under narkos. Blir ev. kvar en natt på sjukhuset efter det.
  • Torsdag 8/2 kl. 09:00 – Smärtcentrum CSK Karlstad – Avstämningsmöte med läkare och fysioterapeut för att se vad de tycker de har kommit fram till i mitt ärende.
  • Torsdag 8/2 kl. 10:30 – Fysioterapimottagningen/Spec.MVC CSK Karlstad – Ska få träffa den endometriosutbildade fysioterapeuten som också hon ska försöka hjälpa mig med smärtproblematiken.

Beroende på hur operationen går så kan ju tiderna den 8/2 ev. bli ändrade av förklarliga skäl. Kanske inte är så sugen på att sitta och köra med en ond strupe – men får väl veta den 24:e hur ingreppet går till mm.

Det är iaf tur att en har frikort – och hade jag inte haft det så hade jag snabbt kommit upp i ett nytt! 

Ha dä’!

Publicerat i Endometrios, Krämporna | Lämna en kommentar

God fortsättning!

Det har blivit nytt år, och jag har kämpat för att skriva rätt årtal några dagar nu (2018, 2018, 2017… nej fan det blev galet igen då, 2018 ) och snart så är januari också slut. Det är inte klokt vad fort dagarna går!
Men något som känns bra är ju att det sakta men säkert blir ljusare för var dag som går. På en vecka så är det ca 14 minuter på morgonen och ca 17 minuter på eftermiddagen – inte illa det inte! Det märks för jag får ställa om timern till belysningen varje vecka.

Det har också blivit riktig vinter med MASSOR av snö!!!  Jippiiii!

Det var ju många som spådde en snörik vinter och de fick faktiskt rätt den här gången. Vi har väl en 70-75 cm ungefär, men det är uppåt och över metern på vissa ställen här i närheten.

Vi investerade i en snöslunga strax efter jul och det tror jag Roger är väldigt tacksam för nu . Visst, det ger träning att skotta för hand, men när det snöar dag efter dag efter dag… då är det allt gött med maskiner.

Våra djur här på gården har lite olika intresse för snö dock.
Kia-the dog älskar snön! Hon hoppar, studsar och letar sork under snön och ränner runt i rent lyckorus när hon ser att det snöat. Katterna, Otto-the cat och Tjorven bemödar sig möjligen till att dra ett varv runt ägorna och kolla läget men kliva runt i snö – njaeee det är inte skoj.

Och så våra getter Billy & Bobby – the goats då – de vill inte gå i djup snö och inte bli blöta i håret. Men skottar vi gångar så går de i dem. 

Bortskämda? Mjaaa kanske lite då!

Jaha och så var det detta med hälsan då också. Roger kämpar på och har bytt plats för arbetsträning nu efter nyår. Nu är han tillbaka på Transport och service på Torsby Sjukhus eftersom han bad om att få komma dit när det inte fungerade något vidare på förra stället.
Vi får väl se vad det blir av detta. Nu tränar han 12 timmar i veckan och det fungerar väl hyffsat ändå, men det är tufft emellanåt. Vissa dagar är han mer sleten än andra och det går lite uppåt och neråt med måendet.

Själv så kämpar jag på med näsan knappt över vattenytan känns det som. Snorkeln har jag tappat, och cyklopet är vattenfyllt men än så länge håller jag mig uppe . Har så ont – både i buken och övriga kroppen, och mår inte direkt sådär jättebra – och det märktes igår när jag var till Smärtcentrum. (Hade tur och blev uppringd i tisdags om en återbudstid med kort varsel, för annars hade jag nog fått vänta ett par månader till.) Bröt ihop lite lätt där vid samtalet med läkarna och sjukgymnasten så nästa besök blir ett besök till deras psykolog den 2 feb.

Och så har jag ju fått tid för att göra ett litet ingrepp i matstrupen också. Den 5 feb ska de ballongvidga den i ett försök till att se så att jag får ner maten utan att den ska fastna på vägen. Ska dit den 24 jan på inskrivning och då får jag veta mer om vad det innebär så det får jag återkomma om!

Det är mycket på agendan framöver och resorna till Centralsjukhuset i Karlstad blir många, men sånt är mitt liv! Bara att bita ihop och försöka ta sig igenom alltsammans på bästa sätt. Men jag är såååå trött… 

Over & out – ha dä’! 

 

Publicerat i Bakom kameran, Dagligt klotter, Endometrios, Krämporna | Lämna en kommentar

Forskning: barn som får hjälpa till i hemmet blir mer framgångsrika | www.alltforforaldrar.se

Källa: Forskning: barn som får hjälpa till i hemmet blir mer framgångsrika | www.alltforforaldrar.se

Jomenvisstserru, att barn ska hjälpa till hemma redan från tidig ålder är något jag alltid har talat mig varm för . Detta att hjälpa till skadar inte liksom – tvärtom!

Finns inget värre än ungar som bara kliver upp från sin stol och lämnar ett bombnedslag av grejer efter sig oavsett om de är hemma eller hos släktingar/vänner. Eller de ungar som aldrig behöver lätta på röven och hjälpa till att duka på/av, ställa in i/plocka ur diskmaskinen, tömma tvättmaskinen, hänga tvätt, vika tvätt, vara med och städa, gå ut med soporna, hämta posten osv osv. 

Detta med att lära sig att hjälpa till i hemmet kan man börja med redan i tidig ålder eftersom det är en helt naturlig del av barnens utveckling och framför allt något varje barn har nytta av när de sedan blir vuxna och ska flytta hemifrån för att gå i skola och/eller skaffa sig eget boende!

Genom att låta dina barn hjälpa till hemma med att exempelvis ta ut soporna eller tvätta, inser de att de kommer att behöva jobba i livet för att vara en del av livet. Om barn inte tar hand om disken betyder det ofta att någon annan gör det åt dem. Det innebär att de både blir befriade från själva arbetet och från att lära sig att var och en måste arbeta för att bidra till förbättring.
När barnen får hjälpa till hemma lär de sig att det inte är farligt att arbeta samt vikten av att samarbeta med andra. Det gör dem mer anställningsbara den dag de ska söka sig ut i arbetslivet.

Punkt.

Publicerat i Läste & såg | Lämna en kommentar